Du vet - alla de där gråa människor du ser på tåget, jobbet, eller i stan?
Du är grå för dem med.
Så varför? - Varför har vi svårt att se att alla människor är speciella?
Kanske är det den lilla detaljen att varje fragment av ditt liv - varje minne, händelse, kunskap eller känsla tillhör dig, och bara dig. Ingen annan får reda på hur det är för dig.
Du vet inte vad som hände mig när jag gick på förskolan - vad jag sa, och vad jag gjorde då, eller hur?
Lika lite vet jag vad du gjorde för den där damen en gång när du var på stan - eller varför det fick dig att känna dig så speciell.
Vi gör oss själva speciella - vi tänker aldrig på att andra människor har gjort samma saker som vi, eller vet samma saker som oss själva.
