"Vi hade haft en underbar dag, hon och jag. Vi var nykära, och skulle tillbringa vår första natt tillsammans. Hon låg där, naken och vackrare än någonsin. Jag hade precis släckt värmeljusen, och det luktade svagt av magnolia i den mörka natten genom det öppna fönstret.
Jag hade aldrig förstått vad äkta kärlek var förränn denna dagen. Hon hade fått mig att inse att de var henne jag skulle leva mitt liv med, och när vi kysste varandra, kunde jag känna den dova smaken av någon man längtat efter ett helt liv.
Plötsligt kändes det fel. Det hördes ett flåsande läte ifrån fönstret, och jag skymtade, genom min spegel - något stort i fönstret.
Jag vände mig om, och såg en stor, flåsande hund-människa, som försökte kravla sig in genom fönstret.
Jag såg vart hans ögon var riktade. Mot henne.
'Nej!', var min sista tanke." - Om man kan vara så rädd, vore inte livet värt att leva.
Nu ska jag försöka sova... Med fönstret som fick mig att komma på denna historia, öppet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar